Åh det här är verkligen frustrerande!
Fantasin är lika med noll just nu.
Har ingen design idée ens.

Så typiskt nu när jag har photoshop på datorn och allt så har jag inga ideer till design.
Kind of sad. Ska fortsätta knåpa på det lite granna.
Sen svara på kommentarer som jag fortfarande inte gjort.
Talk to you later

Så nu är iallafall photoshop installerat, vet ni vilket? cs2. Suck. Det var det ända som ville funka på min dator men det får duga.
Nu måste jag fixa med det så jag blir klar någon gång!

.. har gratis design just nu, men håll ut det ska bli bra!

Sådär, nu har jag gjort lite smått och gott vilket allt från att gå till coop och att sten somna i soffan.
Att jobba sliter verkligen på än, var så trött så när vi åkte hem för att äta lunch somnade jag i soffan. Jag var såå trött, är van vid att gå upp 12 som jag gjort nästan varje dag nu på sommarlovet så ringde klockan 8. Kändes som om att jag skulle kunna ta självmord. Dock inget att skoja om i mitt fall. Men nu sitter jag här lagom pigg, och funderar på vad jag ska köpa för lönen sen, dator vilket kommer vara väldigt viktigt nu när jag börjar gymnasiumet eller en systemkamera. Åh får verkligen fnatt för att pengarna inte räcker till båda!
Jo! Satt och laddade ner photoshop cs5 extended tror jag att det hette, installerar och allt sen så när jag ska starta självklart funkar det inte! Men what do to?
ska ladda ner ett till nu och se om det funkar. *hoppas hoppas* Är så trött på min design. Suck..


ser det kul ut? Jobbat med att kolla på såna där tråkiga saker, och satt klistermärken
med massa obetydliga ord på metall plåtar. Bara 14 dagar kvar nu

Tja!
Hemma från jobbet nu, eller ja kom hem runt 10 i 2, men jag har inte tid att skriva nu, så jag tänkte göra det ikväll för nu ska jag till coop med Bea.
Hoppas ni haft en bra dag!

anonym om Summer in my garden:
varför har du ett L på armen? :O

svar: Jag satt och lekte med en sax, och började forma bokstaven L som står för världens bästa Louise, den som har hjälpt mig och stått ut med mig genom allt skit jag gått genom.
Fast jag trodde bara att det var inristat löst och skulle gå bort efter ett tag men det vart samma effekt som när man skär sig fast det kom inget blod, om ni förstår. Fast varför skulle ni? Tror inte många som läser min blogg skär sig. Men back to buissnes. Det var alltså ett misstag, eller ja misstag kan man inte säga men det var inte meningen att det skulle stanna, men det gjorde det. No big deal. Inget jag kan ändra på så varför lägga energi på det?

jag älskar verkligen dig, förlåt för allt.

Det är som om att jag hamnar i obalans
jag faller ner men det tar aldrig stopp

jag är faktiskt med i en tävling om en tröja, jag tycker tröjan är hel cool faktiskt!
Vad tycker ni?



För nya läsare, klicka er in här för att läsa mer om mig och vad jag gått igenom, så förstår ni mer utav bloggen!

kom på en grej att alla nya läsare har ingen aning om vem jag är vad jag gått genom eller liknande. 

Så. Johanna heter jag, jag är 15, fyller sexton 16 i december. Är som en liten plutt jämfört med alla andra.
Jag bor egentligen i Nynäshamn en bit från Stockholm, men jag bor i fosterhem i Tyresö eftersom jag inte kunde bo hemma hos min mamma, och min pappa får jag egentligen inte träffa/prata med enligt domstolen. Pga saker som är för privata för att faktiskt skrivas här. Ungefär runt min 10 födelsedag så blev mitt liv "fuckt up" och jag har gått i genom det mesta, men det senaste året har jag verkligen stått på gränsen mellan liv och död flera gånger, det var som om att jag var död men jag andades, man kunde inte få någon kontakt med mig överhuvudtaget osv. 
Jag har varit på väg att ta mitt liv flera gånger om, genom att försöka göra det ena och andra, senaste gången för ungefär en månad sen. Jag har fastnat i det här mönstret där jag skär mig för att överleva. Det är något jag inte är stolt över men samtidigt något jag inte kan ändra på. Folk brukar reagera på att jag inte har många ärr, jag har ungefär 12 på armarna, vissa är små från längesen som håller på att blekna bort och vissa är större än andra. Jag har andra ärr på ställen som man aldrig ser. Fast det här handlar inte om hur många ärr jag har.
Men jag lever dagligen med ångest som jag skrivit förut är jag väldigt mörkrädd och kan inte sova utan en lampa tänd när jag är själv, jag kan väldigt ofta vakna upp mitt i natten och behöva kräkas för att mitt "förflutna" och allt som jag gått genom spelas upp framför mina ögon. Jag har 2 syskon som jag aldrig kommer nämna namnen på utan jag behåller dom "anonyma". Men min storasyster har alltid vart min förebild ända sen jag var liten.
Man kan ungefär säga att dom senaste 5 åren så har mitt liv gått ut på att försöka lista ut saker hur min smärta jag bär på ska dämpas, och jag tar varje chans jag får spelar ingen roll om det betyder att jag måste supa huvudet i bitar, skära mig - vilket jag gör i vilket fall som helst, eller att ta självmord. Dessutom har jag lidit av ätstörningar och har aldrig i hela mitt liv vägt över 49 kg.

Jag är Johanna Karlsson och det här är min egen historia.

Hittade en gammal dikt sen kanske ett halv år tillbaka, kommer väl ihåg när jag satt och skrev den.
kan faktiskt inte säga att jag tycker att det är hemskt, jag är så van.

Gud jag kan knappt bärga mitt tills jag får min lön och jag släpper in den här skönheten i mitt liv, dock har jag inte ens börjat jobba än, jag ska börja imorgon men det vart knas så jag ska börja på tisdag, men då har jag åter besök på maria ungdom så på onsdag börjar jag, men vi kommer skriva att jag började på måndag.
Längtar verkligen, det ska bli så kul köpa en egen systemkamera! Love love love love.


*I want u so badly, it's my biggest wish*

Har bara satt in en liten profilbild nu, ska fixa det imorgon tänkte jag, måste bara fixa en ny bild också jag har inga nya känns det som, den som jag satte in ny är väl ca 3 månader gammal. Suck.
Men det gör jag imorgon, då ska jag även göra den stor! 
Ska göra massa olika saker, men nu ska jag gå ner till mitt rum och kolla på ett avsnitt av parenthood som jag spelade in förut.

Vet ni en hemlighet? Jag sover alltid med en lampa tänd. Jag är för rädd för att släcka och vara helt ensam i mörkret, sista gången jag släckte lampan så fick jag ångest och bara låg och kräktes, vilket slutade med att jag skar mig fast jag är inte rädd för mörkret egentligen, bara för bilden.

Om självskadebeteende:
"Jag kan, tre ar senare, fortarande kanna att jag vill skada mig sjalv nar allt ar skit. Men jag vet att det inte hjalper. Du blir inte gladare. Prata med nagon. Var inte ensam, stang inte in dig. Gör nagot som far dig att komma pa andra tankar. Slang alla vassa föremal, se till att det blir svart för dig att kunna skada dig"
(tog bara en del av kommentaren nu, om ni vill läsa hela kolla inlägget under)

Sv: 
Sorgligt nog har jag försökt med att slänga allt vasst, men det går inte iallafall, rakhyvlar har jag blivit en riktigt höjdare på att plocka isär och det är så vanligt att man har en hemma som tonåring så folk reagerar inte ens på det. Eller som jag gjort många gånger så kan jag till och med ta en sax, något vardagligt som alla har hemma.
Så tro mig jag har försökt flera gånger, nästan så det inte är värt att försöka längre.

Kom och tänka på det att jag faktiskt saknat och blogga nu när jag satt och kolla alla andras bloggar.
Det är skönt på något sätt, här kan man skriva allt som man verkligen känner för att skriva, för det här är min blogg. 

Vaknade runt 12 i morse eftersom att Michelle kommer in springandes i mitt rum för att säga att hon ska äta frukost. K var allt jag svarade. Igår vart det grönan, helt okej faktiskt. Men alla jobbiga äckliga fjortisar som skriker på pop expressen, come on skaffa uppmärksamhet på annat sätt, snälla. 
Åkte dit vid ungefär halv 12 sen åkte vi där ifrån med 22.30 bussen, kom hem till nynäshamn igen runt kanske 00.00 la mig i sängen och somnade direkt! Helt slut var jag, och idag har jag ont överallt känns det som, i nyckelbenen sen alla säkerhetsgrejer som man sätter fast, som på extreme, sen ont i benen och ryggen efter pop expressen.
men orkar inte berätta om det nu, jobbigt finns inte så mycket att skriva heller för den delen.